Facing pictures

Eftersom jag är student så har jag nu per automatik ansträngd ekonomi. Eller så jävla illa är det egentligen inte, men eftersom jag är student så ska jag per automatik gnälla över ekonomin i alla fall. Helst vill jag sälja min kropp till utländska affärskvinnor med mörka ögon för att bättra på hushållskassan. Men jag är realistisk och inser mina begränsningar rent utseendemässigt. Men även prestationsmässigt, då förmodligen få vill betala för några sekunders flås från min sida. Försöker mig ändå på en light-version av prostitution genom att försöka kränga bilder på mig själv. Då det är gamla hederliga pappersfoton och jag ej har tillgång till scanner så köper ni "grisen i säcken" så att säga. Här kommer dock enkla beskrivningar.

"Dopfoto" - Klassiskt dopfoto taget i hemmamiljö. Ligger i en vit särk på en brun heltäckningsmatta. Blicken saknar fokus och saliv hänger från underläppen.

"Klassfoto" - Klasskort taget någon gång på lågstadiet. Sitter med fånigt leende, förmodligen rädd för fotografen, iklädd tidsenliga kinaskor och en pistagefärgad mysoverall.

"Fotboll i trädgården" - Spelar fotboll i trädgården med en vän. Är runt 12 år, det är sommar och det är varmt. Har en skön och omedveten hockeyfrilla.

"Lucia" - Utspökad med nattlinne och ljust hår med stearinljus i. Från högstadiet, ytterst förvirrad period.

"Grannens Hund" - Jag själv är egentligen inte med på fotot men i brist på annat så va fan. Jaja, i vilket fall som helst är det ett kort på grannens hund. Tror att det är en labrador. Den är i alla fall svart och kallades för bögjycken i grannskapet, varför minns jag ej.

"Bakis på charter" Var med grabbarna i Bulgarien, har gått på spånken i fyra dar när det denna bild togs. Ligger utslagen nere vid poolen med en Heineken fastklistrad i handen. Iklädd shorts, ser ut som om jag har stånd, eller så är det bara ett litet, litet veck i tyget.

"Vy över Simrishamn" - Se titel för beskrivning.

"Roskilde 03" - Sitter på en ölback, ser ut ha ont i ryggen och är nog djävligt less på allt. Är svettig och solbränd. Obehaglig dansk kille i Ramoneströja pissar i bakgrunden.

Please, please, please, let me get what I want

Idag är det tjugofyra dagar kvar till julafton. Eller va fan... idag är det den tjugosjunde november... hm, det blir alltså trettioen dagar kvar.

Jag börjar om.

Idag är det trettioen dagar kvar till julafton.
Det är inte så jävla kul tycker jag. Jul är inte så kul. Särskilt inte juldagens drickande och mötet med så kallade "gamla vänner" som vänder hemåt.

"Jaha, du jobbar som designer i New York sa du, och snortar kokain från svanken på Lindsay Lohan om helgerna. Det låter schysst. Vadå? Vad jag gör? Näääee va fan… det vanliga vet du. Jo förresten jag var i Norge en helg i somras, det är ju kul att vara internationell. Sedan så bjöd jag Farmen-Blondie på sista slurken av min Marinella utanför folkparken på midsommar, skönt att få känna sig som en riktig stekare ibland. Jävla kul att både du och jag skulle lyckas i livet!"

Jaja, jag orkar inte fokusera på juldagen just nu. Här har ni min önskelista inför julafton istället:
*Ett par hörlurar.
*Kalsonger och strumpor.
*En prenumeration på Fokus.
*Nån härlig Eau de Cologne
*En GPS-mottagare (alltså mest för att vara trendig då det ändå är årets julklapp, saknar dock körkort och bil, men jag kan ju ha den på cykeln när jag drar till grillen. Det imponerar nog på brudarna)
*Einstürzende Neubautens senaste skiva – Alles Wieder Offen.
*Checkar med täckning.
*En avsugning, utan några som helst krav på motprestation.

Future fail

Om (eller snarare när) allt går åt helvete med studierna så har jag ändå lite olika försörjningsalternativ i fickan. Ett alternativ är att öppna en matvarubutik.
I min matvarubutik är självklart inte pensionärer välkomna med sina hasande steg bakom rollatorer samtidigt som de sprider en odör av död och säckväv. Dessa gångblockerare är ju ett mycket stort irritationsmoment. Barn och tillhörande familjer är även de givetvis portade. Funderar kanske på att till och med förbjuda kvinnor i butiken. Mest för att det inte ska bli tjat om att ta in moderna produkter som fullkornspasta, pesto och naturgodis i sortimentet. Nej, ett kundklientel bestående av män i åldern 20-45 utan några specifika krav, förutom bra priser på folköl och korv, är nog det ultimata. Jag kommer förmodligen inte anställa någon kvinna i kassan heller, detta för att inte distrahera mina manliga kunder. Det bästa är nog om jag själv sitter i kassan, inget jävla småprat om vädret kommer att uppmuntras. Betala och gå ut, tack.
Blir det ingenting med mina planer om en matvarubutik så kommer jag nog att rikta in mig på knark. Mitt mål är att inom tio år vara ledande inom narkotikahandeln i hela världen. Är dock inte så naiv att jag tror att det bara är att styra handeln på Plattan (Gustav Adolfs torg i Stockholm för er som inte är världsvana) utan någon som helst erfarenhet. Eller dra till Colombia och tro att jag kan ta kontrollen över kokaplantagen med kraschade universitetsstudier som vapen. Därför ska jag börja från scratch och starta med att bygga upp en verksamhet genom att langa alkohol till högstadieungdomar.
Men det får bli folköl eftersom jag inte har några smugglingskontakter, och inte fan orkar jag dra mig till Systembolaget. Nu ska jag diska.

The speaking hands

Jag lever i en sorgsen tillvaro. Veckodagarna spenderas stående med krum rygg vid köksfönstret där jag blickar ut över omvärlden. Väggklockan tickar. Utanför mitt köksfönster står omvärlden still. På helgerna unnar jag mig ibland en pall att sitta på, men omvärlden står ändå still. När ögonen tåras alltför mycket går jag till sängs, oftast innan lunch, och blir liggandes. Jag tror att jag senast var lycklig någon gång 1992. Det var då jag hade en kanin. Men kaninen dog efter några timmar. Underbart är kort som dom säger.
Men även om livet är allmänt lugubert så finns vissa glädjeämnen. Det är:
Bomullstopps – Antar att de är avsedda för att rota med i öronen och kanske för att avlägsna sminkrester med. Vissa människor kanske rotar med dom i andra kroppsöppningar, men jag använder bommullstops konsekvent i öronen. Och det är väldigt skönt. Jag kan tänka mig att det är ungefär så det känns att ha samlag med en annan människa.
Mjölk – Mjölk är gott. Att ha en sisådär tre-fyra liter mjölk i kylen gör mig lycklig. Oftast dricker jag upp mjölken. Att häva mjölk är underskattat. Nu menar jag alltså lättmjölk, ingen jämrans tjockismjölk!
Dvärgar – Att se dvärgar på tv gör mig lyrisk och det får mig att studsa upp och ner i soffan prisandes Gud. Jag fnittrar och pekar och tycker att det är väldigt roligt. Sedan inser jag att jag regerar som jag gör bara för att dvärgarna i själva verket skrämmer mig som fan. Då förbannar jag först mig själv för att jag utsatt mig för att titta på spektaklet. Sedan förbannar jag högljutt Gud för att han tillåter eländet och det slutar med att jag står och slår med nävarna mot betongväggen.

Efter att sådant inträffar brukar jag gå till köksfönstret igen. Där står jag med dystra ögon och blödande händer och skådar en värld som står still.

The downward spiral

Jaha ja, under helgen nåddes ett nytt lågvattenmärke av undertecknad. Nej, jag har inte sysslat med köpeknull. Jo det har jag, men inte nu i helgen.
Jag har spelat Yatzy.
På Internet.
Full.
En fredagskväll.
Det känns en aning misslyckat måste jag erkänna.
Jag spelade med två vänner, Varulven och Zombie. Så det känns ju som en liten tröst att även de är relativt misslyckade som spenderar en helgkväll med Yatzy på Internet och alkohol. Varulven känns lite extra misslyckad som under spelets gång förmodligen hade stånd. Rent poängmässigt kanske jag inte tog hem segern, men jag kan ändå gå rakryggad eftersom jag inte sysslade med glåpord i chattfönstret. Kort utdrag från dialogen:
Zombie – Fan jag vinner det här!
Varulven – Men du har minst kuk.
Varulven – Fan va cool jag är!
Zombie – Bögjävel!
Wayne – Grabbar, kan vi inte försöka att respektera varandra?
Varulven – Suuug!
Zombie – Käften fitta!
Varulven – Jag norra Europas största kuk!
Wayne – Låt oss koncentrera oss på spelet och hålla en värdig nivå.
Varulven – Suuuug!
Och så höll det på. Så minns jag det i alla fall. Att spela Yatzy över Internet på fredagskvällarna bör inte bli en vana. Det kommer ju knappast att stärka mina chanser att få kroppskontakt med en kvinna. Det närmsta jag kommit en kvinna i helgen var förut när jag åt mat... fiskbullar i hummersås.
Det känns lite trist.
Nu ska jag lägga mig och krama kudden.
Det har blivit måndag och uppförsbacken är lång,
tänk så ironiskt, när det går mer och mer utför...!

Big-Jesus-trash-can

Det har snöat idag, flyttfåglarna har packat ihop och kvar finns endast enstaka skatjävlar som vill stjäla matsilvret. Ge fan i mitt silver och mitt smink. Det stör mig att vintern är här, vintern är en jävla hora. Vad hände med hösten och att gå hand i hand med någon skönhet bland gula löv och avgaser?
Det stör mig även att utsikten från den nya lägenheten är en kärringjävel i en pinnstol. Fan, här har man varit bortskämd med lesbiska tonårsflickor och peepshow i flera år . Nåja, nästan i alla fall.
Irriterar mig också på att de kvinnliga utbytesstudenterna på universitetet håller så pass låg klass utseendemässigt. Borde det inte införas någon slags kommitté som sållar bort de värsta i alla fall. Ungefär som en viktkontroll av synth- och gothflickorna på Arvikafestivalen som jag länge förespråkat.
"Nä du, Morticia Gravedigger Andersson, att försöka trycka in 85kg blek kropp i en lackkorsett i storlek XS funkar inte fattar du väl? Sminka av dig, sätt på dig en joggingdress och ställ dig vid skampålen där borta!"
Jag önskar att jag var mer som Jesus ibland. Jesus brydde sig inte om snöflingor, skator eller om andra människor var estetsikt tilltalande eller inte. Han bara drog omkring och mådde bra, satt på ljugarbänken med en flaska vin och snackade skit. Lärde lärjungarna om blommor och bin och gick på vattnet för att imponera på brudarna. Kanske helade någon kanin eller kvinna ibland för syns skull. Ja fy fan... Han hade det allt bra den där Jesus.

Jesus tyckte om vin och att vara snäll mot andra människor, särskilt barn/dvärgar

Split screen sadness

Jaha, förutom inlämning av hemtentan så ska jag väl erkänna att jag inte följt min veckoplanering.

Motion har inte blivit av då jag är döende i förkylning, och just nu även bakfylla. Något djur har inte införskaffats, varför vet jag inte riktigt. Kvinnan i röd jacka har jag inte sett till och jag har därför inte heller kunnat lokalisera hennes pojkvän för att köpslå. Men när jag tänker efter så är ju kvinnor dumma i huvet överlag, så det är egentligen mest synd om pojkvännen, den stackaren.

För att summera veckan som gått kan jag väl bara säga att den varit ganska trist, förutom öldrickande och fotbollstittande med Soda.

Jag har lärt mig en sak, och det är att när man skickar en vibb via msn och samtidigt trycker kuken mot skärmen så... känns det fan ingenting. Det är trist.

Jaja, nu ska jag brassa på några ägg, försöka duscha och skrubba bort skam och elände, och sen drar jag på rehab över helgen. Glöm inte att det är snart är måndag igen och att livet är kort och snart så dör vi. I en sjuhelvetes jävla smäll.

Will you surrender?

Att göra vecka 45:
*Lämna in en hemtenta.
*Motionera.
*Städa.
*Införskaffa ett djur.
*Söka upp tjejen i röd jacka som jag såg på stan i fredags och höra mig för om en kopp kaffe är aktuell
*Söka upp killen som höll tjejen i röd jacka i handen på stan i fredags och A, -trycka en kniv mot hans struphuvud och förklara att stan inte är stor nog åt oss båda. B, -låta mitt införskaffade djur attackera honom och själv hånskratta på ett mycket elakt och ondskefullt sätt.


Nu ska jag äta en smörgås, dricka en kopp the och fundera över om jag ska låta kniven eller djuret tala. Veckoplanering är viktigt.

Over the rainbow

Hon heter Anna Karenina och går i min klass. Hon har långt mörkt hår och bruna ögon. Jag vill kramas med Anna Karenina, kyssa hennes kind och klappa hennes underliv till sömns under mörka höstnätter. Jag vill kanske till och med gifta mig med henne, bygga ett barn tillsammans, ha en hund som heter Båtsman och ett hus på landet.

Detta vet hon dock inte om. Jag har aldrig talat med henne ordentligt. Kanske har jag utstött något gutturalt läte åt henne på en klassfest, men jag vet inte, ty jag var väldigt glad i hatten då. Det är modernt att vara glad i hatten.

Idag, under pausen på en föreläsning, satt vi ett gäng och sörplade kaffe. Jag, några betydelselösa ungdomar och Anna Karenina. Hon var vacker. Jag koncentrerade mig också på att vara vacker, med halvdant resultat, därför tillförde jag inte mycket till samtalsämnet. Utan förvarning tilltalade hon mig!

-Vad ska du klä ut dig till på halloweenfesten på lördag, Wayne, något riktigt ruskigt va?

Min puls steg till ungefär 469 slag i minuten och min ansiktsfärg ändrades till blodröd. Rent spontant ville jag häva ur mig att jag skulle bojkotta den amerikanska skiten, och förklara hur mycket jag avskydde att behöva trycka i mig två kartor benzo för att orka med alla skrämmande inslag. Sedan insåg jag att stigen till Anna Kareninas trosor ej grävdes med negativitet och gnäll. Istället försökte jag vara lite skämtsam, kvinnor gillar killar med humor har jag hört.

-Jag ska nog klä ut mig till en sådan där som får stånd när han skiter.

Jag försökte tindra med ögonen och le charmigt.

- Vadå, vad menar du?
- En jävla bög förstås.
- Va?
- Ja... alltså bögar är ju jävligt äckliga och otäcka.
Jag försökte skratta lite gulligt för att få igång henne.

- Så du är homofob eller?
- Öh… nej alltså… jag skojade bara.
- Mmm, va bra, för min bror är homosexuell!

Kuk.
Helvete.
Kukböghelvete. Min humoristiska framtoning hade inte gått hem. Jag försökte i flera minuter att förklara för Anna Karenina att jag inte hade något emot bögar. När vi gick tillbaka till föreläsningssalen verkade hon tyvärr inte alls övertygad. Hon satt några rader bakom mig och jag försökte flera gånger få ögonkontakt med henne utan resultat. Detta gjorde mig mycket frustrerad och desperation reste jag mig upp och skrek.

-Men för fan Anna Karenina, jag har ingenting emot sodomi och jag respekterar allas rätt till perversiteter. Själv fick jag ofta stånd i duschen efter gympan på gymnasiet, så va fan, been there done that liksom.

I samma ögonblick som jag gapat klart insåg jag mitt misstag att basunera ut mitt förflutna inför klassen. Jag gick hem.
Kuk.
Helvete.
Kukböghelvete.